Terminsslut och sommarjobb

Så är denna termin slut. Jag har lämnat in det sista arbetet i den här fransk-kursen och ser fram emot semester. Fast inte bara semester, utan också jobb. Roligt jobb! En sommar då jag ska arbeta med mitt eget företag. Jag började igår med att göra om bloggen litegrann, så att den även funkar som hemsida. Jag ser det som ett första steg. Så småningom kanske det blir en helt egen hemsida men det får komma, som man säger på sango, yeke yeke, lite i taget. Under terminen har jag jobbat en del med text till ett företag som förmedlar safariresor, och nu under sommaren har jag faktiskt också redan några projekt på gång, så just nu är jag sjukt positiv när folk frågar om det finns jobb inom den här branschen.

Fortsätt läsa “Terminsslut och sommarjobb”

Kärlek!

Foto: Markus Ekegren

(Denna text skrev jag först på min instagram men jag vill gärna ha den på bloggen också, så nu hamnar den här lite i efterhand, fast jag sätter publiceringsdatum till samma dag som jag skrev den på insta.)

Tillbaka till min dator igen efter en oförglömlig helg. Tillbaka till fransk litteratur och EU-kunskap och språkhistoria och skrivuppdrag och allt är som vanligt men ändå nytt för nu har jag och denne man lovat att stå vid varandras sida genom hela livet. Vilken grej va! Jag läste för några år sedan något som Nina Burton har skrivit i Det som muser viskat: Sju frågor och hundra svar om skapande och kreativitet, om att en förutsättning för att kunna ha ett kreativt yrke är att ha en familj som förstår och stöttar och delar vardagens arbete och glädjeämnen. Nu tror jag förvisso att en människa kan ha ett fullgott och kreativt och fantastiskt bra liv både med och utan en livspartner. Men jag är så glad att du finns i mitt liv nu Adrian och att vi får fortsätta växa både var för sig och tillsammans! Jag älskar dig!

Att använda dålig franska som lågstatusmarkör

Min kurs i franska fortsätter, och mitt experiment med den centralafrikanska franskan likaså. I förra veckan skrev jag ett arbete som avslutade delkursen om franskspråkig litteratur i världen. Vi fick välja ämne själva, och jag valde att titta närmare på de ord på andra språk än franska, och de uttryck på okonventionell franska, som finns i två av böckerna vi har läst: En boys liv (Ferdinand Oyono) och den självbiografiska Livet utan masker (Maryse Condé). Jag ville undersöka vad dessa typer av ord och uttryck fyller för funktion i texten, och det jag kom fram till var att de två fenomenen motarbetar varandra och strävar åt två olika håll. Detta var en slutsats som min lärare inte höll med om, vilket gjorde det hela ännu mer intressant. Och därför undrar jag förstås: Vad tycker ni som läser bloggen?

Fortsätt läsa “Att använda dålig franska som lågstatusmarkör”

Min läslista 2019

  1. Handbok för superhjältar, del 4: Vargen kommer (Elias Våhlund)
  2. Sörja för de sina Maj #2 (Kristina Sandberg)
  3. Den försvunna staden Almandrarnas återkomst #1 (Jo Salmson)
  4. Silveramuletten Almandrarnas återkomst #2 (Jo Salmson)
  5. Hertigens soldater Almandrarnas återkomst #3 (Jo Salmson)
  6. En (David Levithan)
  7. Flora & Ulysses (Kate DiCamillo)
  8. Une vie de boy (En boys liv) (Ferdinand Oyono)
  9. Liv till varje pris Maj #3 (Kristina Sandberg)
  10. Ces enfants de ma vie (Gabrielle Roy)
  11. Glasblåsarns barn (Maria Gripe)
  12. Le Message (Andrée Chedid)
  13. Le cœur à rire et à pleurer (Maryse Condé)
  14. Diamanttjuvar på Titanic (Carolina Miilus-Larsen)
  15. I stjälarens spår Almandrarnas återkomst #4 (Jo Salmson)
  16. Béni ou le paradis privé (Azouz Begag)
  17. Svensk historia (Olle Larsson och Andreas Marklund)
  18. L’Avare (Molière)
  19. Mischling (Affinity Konar)
  20. Phèdre (Jean Racine)
  21. Mellan vinter och himmel (Elin Bengtsson)
  22. Att finna en pärla (Maria Soukka)
  23. Josefin Hugo och Josefin #1 (Maria Gripe)
  24. L’extraordinaire voyage du fakir qui était resté coincé dans une armoire Ikea (Romain Puértolas)
  25. Ester Tagg och den flygande holländaren Ester Tagg #1 (Linn Åslund)
  26. Le Père Goriot (Honoré de Balzac)
  27. Candide (Voltaire)
  28. Boule de Suif (Guy de Maupassant)
  29. Skrik tyst så inte grannarna hör (Karin Alfredsson)
  30. The Hate U Give (Angie Thomas)
  31. Ester Tagg och Sjöormens öga Ester Tagg #2 (Linn Åslund)
  32. Egalias döttrar (Gerd Brantenberg)
  33. Comedy queen (Jenny Jägerfeld)
  34. Business for Authors (Joanna Penn)
  35. Genom drömmens rike Almandrarnas återkomst #5 (Jo Salmson)
  36. Släppa taget (Katarina von Bredow)
  37. Hugo och Josefin Hugo och Josefin #2 (Maria Gripe)
  38. Livet efter dig (Jojo Moyes)
  39. Mitt hjärta är ditt (Anna Jansson)
  40. Tappa greppet (Katarina von Bredow)
  41. Arvet efter dig (Jojo Moyes)
  42. Fallet med den försvunna enhörningen (Daniel Edfelt)
  43. Factfulness (Hans Rosling)
  44. Draksvärdet (Malin Wennerhult)
  45. Le fils du pauvre (Mouloud Feraoun)
  46. En andra chans (Jojo Moyes)
  47. Emily L. (Marguerite Duras)
  48. L’Amant (Marguerite Duras)
  49. Skärmhjärnan (Anders Hansen)
  50. Celles qui attendent (Fatou Diome)
  51. Fallet med sjömonstrets förbannelse (Daniel Edfelt)
  52. L’armée du salut (Abdellah Taïa)
  53. Nidstången Pax #1 (Åsa Larsson/Ingela Korsell)
  54. Nötskal (Ian McEwan)
  55. Dans på glödande kol (Anna Jansson)
  56. Ester Tagg och Tistelgorms hemlighet Ester Tagg #3 (Linn Åslund)
  57. Papa Diops taxi (Christian Epanya)

Här finns de böcker som jag läste 2018 och 2017.

En boys liv (Une vie de boy) av Ferdinand Oyono

Boken En boys liv hör till den första generationen franskspråkig afrikansk litteratur. Den är skriven av den kamerunesiske författaren Ferdinand Oyono och gavs ut 1956, några år innan Kamerun blev självständigt från Frankrike. Liksom många franskspråkiga afrikanska författare på den tiden hade Oyono fått sin högre utbildning i Frankrike, och hans texter är färgade av de franska litterära idealen. Samtidigt har han en egen, unik ton, och det är med rätta som En boys liv har blivit en klassiker. Utan att öppet kritisera det koloniala systemet lyckas han, med sin blandning av ironi och allvar, att sätta ljuset på många av de orättvisor som var en del av den koloniala ideologin.

Fortsätt läsa “En boys liv (Une vie de boy) av Ferdinand Oyono”

Att disciplinera språket – det funkar inte riktigt…

Jag läser för tillfället språkhistoria, och fascineras – eller förfasas – över sextonhundratalets Frankrike, som försökte disciplinera språket genom att sätta upp strikta regler för hur det skulle användas. Jag följer förvisso själv i hög utsträckning grammatiska regler, och jag anser att alla bör lära sig att stava rätt. Men de språkliga normer som vi följer idag är väldigt snälla jämfört med dem som fransmännen hade att följa under århundradet innan upplysningen och den franska revolutionen. Den då nybildade franska akademien tog under sextonhundratalet fram ordlista med ca 24 000 godkända ord. Alla ord som inte fanns med i listan skulle undvikas i skrift- och talspråk. Och vilka var då de ord som förbjöds? Jo: Fortsätt läsa “Att disciplinera språket – det funkar inte riktigt…”

Snabb historisk överblick över franskspråkig afrikansk litteratur

En av mina första uppgifter i kursen som jag läser, var att göra en kort powerpoint-presentation av franskspråkig afrikansk litteratur. Att på tio minuter sammanfatta hundra år av litteraturhistoria är förstås närapå en omöjlighet. Det blir mycket som måste plockas bort, och att snöa in på detaljer eller börja problematisera kan man bara drömma om. Men ibland är sådana översikter också värdefulla, som ett första ramverk att börja plocka in kunskap i. Här kommer därför översikten även på svenska, och i bloggform.

Jag har valt att dela in min översikt i tre olika perioder, utifrån de tre orden franskspråkig, afrikansk och litteratur. Alla tre perioder handlar förstås om franskspråkig afrikansk litteratur i sin helhet, men tonvikten ligger på olika saker vid olika tidpunkter.
(Och, innan jag fortsätter vill jag också förtydliga att med “afrikansk” menas här i första litteratur från Afrika söder om Sahara, då den nordafrikanska litteraturen också har närmare kopplingar till Mellanöstern och därför ligger lite utanför mitt fokus.)

Fortsätt läsa “Snabb historisk överblick över franskspråkig afrikansk litteratur”

Att det ska vara så svårt att prata som man vill prata!

På franskakursen just nu läser vi Une vie de boy (En boys liv) av Ferdinand Oyono. Ikväll har vi seminarier för att diskutera boken över internet. Jag har under förra veckan lagt in en presentationsvideo på mig själv kursrummet på nätet. I den videon pratar jag “min” franska och förklarar till och med kort varifrån mitt uttal kommer. Och ändå sitter jag sen där, när jag ska diskutera i grupp, och försöker anpassa mig till att prata med mer fransk accent. Fast jag inte vill. Fast vi till och med läser en bok som är skriven av en kamerunesisk författare, som på ett genialiskt sätt genom berättelsens inledning ger sig själv tillåtelse att skriva på sin egen franska. (Jag har skrivit mer om boken här.) Hur svårt ska det vara?

Fast ok… jag vet ju varför det blir så här. Förutom min egen drivkraft att prata så “snygg” franska som möjligt, så handlar detta också om att jag är rädd att jag, genom att prata på mitt centralafrikanska sätt, på något sätt skulle framstå som att jag vill göra mig lustig över den centralafrikanska franskan. Varför? För att jag har hört det alltför ofta: människor som pratar med överdriven afrikansk brytning samtidigt som de berättar om något som en afrikan har sagt och som de tycker är roligt eller larvigt. Ja, jag har inte bara hört andra göra det. Jag har gjort samma sak själv. Tyvärr. Ja, det förekommer faktiskt i boken vi läser också, detta sätt att skämta om “infödingarnas” sätt att prata. Och visst måste man få skämta. Men när skämten går helt i linje med ett system som underbygger rasistiska strukturer, då blir det ändå osmakligt.

Så mycket makt i användandet av ett språk.

Franskastudier och mitt efterlängtade sociala experiment

Jag är tillbaka på universitetet. På heltid. Efter tre års arbete med internationellt bistånd på PMU har jag tagit steget tillbaka till något som jag påbörjade direkt efter gymnasiet: franskastudier. Det är femton år sedan jag gjorde franska A som min första universitetskurs, på distans och halvfart vid Örebro universitet. Under året som jag läste den kursen tillbringade jag en del tid i norra CAR, där jag började lära mig lite mer om den centralafrikanska vildmarken och safari – det som skulle bli en viktig del av de kommande fem-tio åren av mitt liv.

Under många år trodde jag att den där kursen i franska skulle få stå för sig själv, och att jag, om jag någonsin skulle satsa på universitetsstudier igen, skulle välja ett annat ämne. Och jag har ju läst lite utveckling, lite fred och konflikt, lite kreativt skrivande, men inget som räckt till en färdig examen. Men så började jag titta på möjligheterna att arbeta som översättare och tolk, Fortsätt läsa “Franskastudier och mitt efterlängtade sociala experiment”

Snälla förälder: Vaccinera ditt barn och hjälp till att skydda mitt!

I veckan fick vi, liksom alla föräldrar till barn i åk 2, hem en blankett om att det är dags för MPR-vaccination. Vi ombads kryssa i om barnet skulle få vaccinationen eller inte och skicka tillbaka blanketten till skolan. Självklart kryssade jag ja!

Men förra året, när mitt äldsta barn gick i tvåan, kryssade jag ett lika självklart nej! Mitt äldsta barn har nämligen en allvarlig sjukdom som gör att hans kropp inte klarar av MPR-vaccinet. Som en följd av sin sjukdom och medicinering har han dessutom en lite skörare hälsa än de flesta. Detta i sig gör honom mer mottaglig för smitta. Och eftersom han inte kan vaccineras går han alltså utan skydd mot många av våra mest allvarliga barnsjukdomar.

Det finns föräldrar idag som inte vill vaccinera sina friska barn. En del är rädda att vaccinationerna ska orsaka sjukdomar eller hälsoproblem. Andra verkar mest tycka att det är bättre för kroppens immunförsvar att lära sig att själv hantera sjukdomar. Har du ett helt friskt barn kan jag på sätt och vis förstå att du tänker så. Risken att drabbas av mässlingen i Sverige idag är såpass liten att det kan kännas värt att ta den risken. De flesta klarar ju ändå en sådan sjukdom. Då kanske de påstådda riskerna med vaccinet känns mer påtagliga.

Men snälla du som funderar på att kryssa nej på blanketten, glöm inte att Fortsätt läsa “Snälla förälder: Vaccinera ditt barn och hjälp till att skydda mitt!”