Leka gorilla och leka gris

Det är inget nytt att barns uppfattning om saker som sker i deras omgivning ibland skiljer sig markant från hur vi vuxna uppfattar samma företeelse, och vem som egentligen har rätt kan vi inte alltid vara så säkra på. Tack vare Theo och min sexårige kusin har jag på detta sätt fått veta att Axel gillar att härma olika djur:

Det är bara några dagar efter att vi kommit hem från BB. Axel ligger på sängen och skriker och viftar med armar och ben. Jag pratar lugnande med honom, men Theo fattar direkt, på sitt eget sätt, vad det är frågan om. Han börjar slå sig på bröstet och ropa: ”Aaaah!”. Brorsan leker ju gorilla, och då ska man inte vara sen att haka på!

Ett par veckor senare är en av mina fastrar och hälsar på oss tillsammans med sina barn. Än en gång ligger Axel och gråter, och på inandningen gör han ett skorrande snarkljud, varpå min kusin fascinerat utbrister: ”Lyssna, han leker gris!”

Undrar just vilket djur det blir härnäst.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.