La Vache qui rit-nostalgi

Vache qui ritIdag har jag kört fram och tillbaka till Tjällmo för att lämna det gångna årets bokföring till den person som hjälper till med vårt bokslut.Innan jag körde hem gick jag in på Tjällmo lanthandel och köpte lite bröd och mjukost, La Vache qui rit. Det här är ett av de få varumärken som verkligen väcker nostalgiska minnen hos mig. Jag lärde känna det när jag som femåring bodde ett halvår i Frankrike. På den tiden låg det ett klistermärke i varje förpackning, som man kunde klistra in i en speciell samlarbok. Jag lyckades inte samla ihop riktigt alla klistermärken innan vi flyttade vidare till CAR, men det tog många år innan jag slutade hoppas på att varje ny förpackning jag öppnade skulle innehålla något av de klistermärken jag fortfarande saknar. Än idag kan jag känna den där spänningen när jag drar i det röda öppningssnöret… men något klistermärke blev det inte idag heller.

Fast minnena av Vache qui rit i Frankrike är inte helt utan fläckar. Nog för att jag gillade den, men bara i måttliga mängder. På min förskola fick de barn som glömt att ta med mellanmål en hel trekant med ost att äta under högläsningsstunden. En gång glömde jag. Medan vår stränga fröken läste för oss satt jag och försökte trycka i mig min ostbit under kväljningar. Att artigt tacka nej var uteslutet, det hade jag aldrig vågat! Om fröken blev arg när man bad att få gå och kissa under lektionstid skulle hon antagligen inte godta ett “nej tack”, tänkte jag.

radieöverfartFlera år senare skulle jag dock ha ändrat inställning till de små trekantiga, halvmjuka ostbitarna. När vi startade upp CAWA och levde på mer eller mindre resande fot i bushen i månader var det bland de få “snabbmatsvarorna” vi hade med oss. Sånt där som man kunde stoppa i sig när man inte hade tid eller möjlighet att laga mat. Och jag minns en sen eftermiddag, när en bilresa inte riktigt gått som planerat och vi ägnat en dag åt att komma loss ur en knepig situation. Vi hade inte ätit sedan morgonen, och när bilen slutligen rullade igen hittade vi en ask Vache qui rit i handskfacket. Godare ost än så har jag nog aldrig smakat!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.