Sommarplanering

Jag älskar att göra upp planer. Inte för att jag sedan nödvändigtvis måste följa dem, men jag gillar att ha dem att förhålla mig till. De blir som ramar som hjälper mig att vara fokuserad, men som också ger mig möjlighet att tänka utanför boxen. Det går ju inte att tänka utanför en box som inte finns.

För mig, som sitter ensam och jobbar hela dagarna, behövs ramarna för disciplinen. Andra klarar kanske att få något vettigt gjort ändå, men för mig är det väldigt lätt att det alltför planlösa glider iväg till att bli youtube-tittande och nöjesläsning eller blomvattning. Vilket självklart är helt tillåtet och viktigt att också få ägna sig åt, men inte för jämnan.

Fortsätt läsa “Sommarplanering”

Skolavslutning och avsked

I dag är det äntligen skolavslutning. Äntligen säger vi, samtidigt som den också kommer alldeles för snart. Det här är nämligen en lite speciell skolavslutning. Det är Theos och Axels sista på deras nuvarande skola. I höst flyttar vi utanför stan, och de ska få börja på en ny skola. Flytten har varit planerad ganska länge, och även om uppbrott alltid tycks innebära dubbla känslor så är den efterlängtad. Vi kommer att få mer plats, större trädgård, närmare till naturen, mer lugn. Det blir så bra!

Fortsätt läsa “Skolavslutning och avsked”

Välkommen till bloggen!

Här finns alla mina bloggtexter sedan 2009 och framåt. I menyn till höger är de sorterade under olika kategorier. Här nedan finns också några snabblänkar:

Om bloggen

Förkortningar som används på bloggen

Bokrecensioner

Skönlitterära texter

Kärlek!

Foto: Markus Ekegren

(Denna text skrev jag först på min instagram men jag vill gärna ha den på bloggen också, så nu hamnar den här lite i efterhand, fast jag sätter publiceringsdatum till samma dag som jag skrev den på insta.)

Tillbaka till min dator igen efter en oförglömlig helg. Tillbaka till fransk litteratur och EU-kunskap och språkhistoria och skrivuppdrag och allt är som vanligt men ändå nytt för nu har jag och denne man lovat att stå vid varandras sida genom hela livet. Vilken grej va! Jag läste för några år sedan något som Nina Burton har skrivit i Det som muser viskat: Sju frågor och hundra svar om skapande och kreativitet, om att en förutsättning för att kunna ha ett kreativt yrke är att ha en familj som förstår och stöttar och delar vardagens arbete och glädjeämnen. Nu tror jag förvisso att en människa kan ha ett fullgott och kreativt och fantastiskt bra liv både med och utan en livspartner. Men jag är så glad att du finns i mitt liv nu Adrian och att vi får fortsätta växa både var för sig och tillsammans! Jag älskar dig!

Snabb historisk överblick över franskspråkig afrikansk litteratur

En av mina första uppgifter i kursen som jag läser, var att göra en kort powerpoint-presentation av franskspråkig afrikansk litteratur. Att på tio minuter sammanfatta hundra år av litteraturhistoria är förstås närapå en omöjlighet. Det blir mycket som måste plockas bort, och att snöa in på detaljer eller börja problematisera kan man bara drömma om. Men ibland är sådana översikter också värdefulla, som ett första ramverk att börja plocka in kunskap i. Här kommer därför översikten även på svenska, och i bloggform.

Jag har valt att dela in min översikt i tre olika perioder, utifrån de tre orden franskspråkig, afrikansk och litteratur. Alla tre perioder handlar förstås om franskspråkig afrikansk litteratur i sin helhet, men tonvikten ligger på olika saker vid olika tidpunkter.
(Och, innan jag fortsätter vill jag också förtydliga att med “afrikansk” menas här i första litteratur från Afrika söder om Sahara, då den nordafrikanska litteraturen också har närmare kopplingar till Mellanöstern och därför ligger lite utanför mitt fokus.)

Fortsätt läsa “Snabb historisk överblick över franskspråkig afrikansk litteratur”

Snälla förälder: Vaccinera ditt barn och hjälp till att skydda mitt!

I veckan fick vi, liksom alla föräldrar till barn i åk 2, hem en blankett om att det är dags för MPR-vaccination. Vi ombads kryssa i om barnet skulle få vaccinationen eller inte och skicka tillbaka blanketten till skolan. Självklart kryssade jag ja!

Men förra året, när mitt äldsta barn gick i tvåan, kryssade jag ett lika självklart nej! Mitt äldsta barn har nämligen en allvarlig sjukdom som gör att hans kropp inte klarar av MPR-vaccinet. Som en följd av sin sjukdom och medicinering har han dessutom en lite skörare hälsa än de flesta. Detta i sig gör honom mer mottaglig för smitta. Och eftersom han inte kan vaccineras går han alltså utan skydd mot många av våra mest allvarliga barnsjukdomar.

Det finns föräldrar idag som inte vill vaccinera sina friska barn. En del är rädda att vaccinationerna ska orsaka sjukdomar eller hälsoproblem. Andra verkar mest tycka att det är bättre för kroppens immunförsvar att lära sig att själv hantera sjukdomar. Har du ett helt friskt barn kan jag på sätt och vis förstå att du tänker så. Risken att drabbas av mässlingen i Sverige idag är såpass liten att det kan kännas värt att ta den risken. De flesta klarar ju ändå en sådan sjukdom. Då kanske de påstådda riskerna med vaccinet känns mer påtagliga.

Men snälla du som funderar på att kryssa nej på blanketten, glöm inte att Fortsätt läsa “Snälla förälder: Vaccinera ditt barn och hjälp till att skydda mitt!”

Om bloggen

Jag startade min blogg i augusti 2009, då jag bodde och arbetade i Centralafrikanska Republiken. Den har sedan dess ändrat karaktär,  och namn, åtskilliga gånger. (Läs mer här.) Intensiteten i skrivandet har gått upp och ner, fokus har förskjutits och min fysiska utgångspunkt har förändrats. När jag går tillbaka och läser vad jag skrivit genom åren så ser jag att historierna jag berättat inte bara varit ägnade åt mina läsare, utan också åt mig själv. Att få formulera erfarenheter och historier gör något med mig, hjälper tanken att växa.

Jag tror att alla människor i någon mån har en grundhistoria i sitt liv, en historia ur vilken andra historier föds. Min grundhistoria är att jag, en svenskfödd liten rödhårig femåring, flyttade till Centralafrikanska Republiken tillsammans med min familj. Det har kommit att prägla min uppväxt och hela mitt liv, och utan den erfarenheten vet jag inte alls vem jag varit idag.

Ur denna grundhistoria har mitt intresse vuxit för de ämnen som jag fritt blandar och behandlar på bloggen: att växa upp mellan kulturer, utveckling och fredsfrågor, kolonialism och rasism, kulturmöten och krockar, politik och konflikt i Centralafrikanska Republiken, och – inte minst – litteratur. Jag har alltid läst men de senaste åren har det blivit allt viktigare, och ett av flera sätt att fortsätta leva med Afrika, trots att jag numera är bosatt i Sverige.

Liksom jag alltid läst, har jag alltid skrivit och berättat. Och till viss del skriver jag för min egen skull. Men visst är det också så att det finns något kittlande i att bli läst, att få dela med sig och kanske också få något tillbaka i form av ett fortsatt samtal. Jag känner mig hedrad över att just du kommit hit, och över att just du vill ta del av mina historier.

Längesen igen

Halloj!

Nu var det länge sen igen. Så länge att jag nästan glömt lösenordet för att logga in här. Det har hänt annat i mitt liv. Jobb och ♥, och en hel del skrivande på annat håll. Som tur är finns mitt rum på nätet kvar, och kanske börjar jag snart kika in lite mer frekvent igen. Idag kommer ett tips om Bazar Masarin, en nätbaserad tidsskrift för barnkultur, där några av mina ord hamnat under våren. Ni hittar den här.

Temat ‘Vad uttrycker blickar?’ ledde till en massa tankar om makt och privilegier.

Under den dag under RCA-resan då temat var “vad uttrycker blickar?” funderade jag mycket över relationer. De blickar man ser är ju gärna dem som riktas mot en själv, och därför blev det, trots vår intention att inte fokusera på oss själva, en rätt självcentrerad dag. Jag tänkte mycket på hur människor uppfattar mig.

Det är stor skillnad att vistas på en plats där man ser ut som majoriteten av befolkningen, och att vara den som sticker ut och är annorlunda. I RCA är jag annorlunda. När okända människor tittar på mig där, skapar de sig en bild som – att döma av hur de sedan behandlar mig – bland annat innebär att jag är rik, att jag kommer från ett land långt bort med annorlunda livsstil, att jag inte kan språket och att jag känner mig lite otrygg i situationen. När jag sedan börjar prata på i stort sett flytande sango kan jag se i människors blickar hur de ändrar uppfattning om mig. Det är en njutning, det ska jag erkänna, att få bevisa att jag inte är så lost som de trott. Att få stå där och hävda att jag faktiskt hör till, att jag har bott i det här landet i nästan halva mitt liv. Fortsätt läsa “Temat ‘Vad uttrycker blickar?’ ledde till en massa tankar om makt och privilegier.”

Yaounde och på väg hem.

Nu är vi tillbaka i Yaounde efter tio fina och intensiva dagar i Gamboula och Berberati. Vi har haft väldigt liten tillgång till Internet under resan. Ni som följer mig på Instagram har kunnat se lite bilder, men något bloggande har det inte blivit. Men jag har skrivit ändå, och kommer att lägga upp texter i efterhand, daterade de datum då jag skulle ha lagt upp dem. Så håll utkik längre ner i flödet.