Tevisdom för vilsna själar av Cecilie Östby

I maj 2017 skrev jag en recension av Cecilie Östbys debutroman Mistelbarn. För en tid sedan fick jag ytterligare en bok av samma författare i min hand, denna gång en novellsamling: Tevisdom för vilsna själar. Jag ska medge att det är ganska länge nu som boken har legat på mitt nattygsbord i väntan på att jag ska skriva något om den. När jag lagt mig och när jag stigit upp har jag sett den vita, rena framsidan där bokens titel står skriven på en lika vit te-etikett. En snygg design, som får en djupare innebörd efter att man läst samlingens titelnovell.

Fortsätt läsa “Tevisdom för vilsna själar av Cecilie Östby”

Kriget i barnboken och i verkligheten

Jag skriver och skriver på min c-uppsats. Idag är inte sista dagen innan inlämning, men däremot sista dagen som jag kan sitta här i mitt kontor i fred, medan barnen är i skolan. I eftermiddag börjar jullovet. Det har vi längtat efter, även om lov för skolbarn inte alltid innebär vila och lugn för föräldrar.

Uppsatsen börjar i alla fall likna något. Det mesta är gjort nu. Men ju mer jag jobbar, desto mer saker kommer jag på som skulle vara intressant att undersöka närmare. Just nu får jag anstränga mig för att inte uppslukas av krigsskildringar, från de barnböcker som jag undersöker och från verklighetens RCA. Jag har fått tillgång till en film som är inspelad en bit norr om Gamboula, där människor berättar om hur svårt livet var när de hade flytt ut i skogen och levde där medan rebellerna härjade som värst. Hur det inte fanns någon mat, hur människor dog av svält och sjukdomar.

Fortsätt läsa “Kriget i barnboken och i verkligheten”

C-uppsats och centralafrikansk litteratur

Nu har det blivit en sån där paus igen. Tidigare stressade det mig, detta att jag inte lyckades hålla i och skriva regelbundet. Nu stör det mig mindre. Det finns annat som är viktigare ibland. Men när det dröjer så länge mellan gångerna är det ändå lite som att det blir stopp, som en propp som måste bort för att jag ska kunna få något ur mig igen. Den senaste månaden har jag flera gånger tänkt att jag bara ska dela med mig av något litet, något intressant som dykt upp i huvudet just då. Men då har det känts som att det är så mycket annat jag måste skriva först, och så har det inte blivit av. Därav detta inlägg. Jag måste bara rensa lite för att kunna få tillbaka någon sorts flöde.

Fortsätt läsa “C-uppsats och centralafrikansk litteratur”

Papa Diops taxi av Christian Epanya

Jag har tidigare skrivit om boken Varför är jag inte med på bilden? som är skriven av Kidi Bebey och illustrerad av Christian Epanya. Epanya är inte bara illustratör, utan har även skrivit några böcker själv. Papa Diops taxi är en av dem. Här får vi träffa Papa Diop från Senegal, som äger en stor, röd bush-taxi. Egentligen kan man se taxin som “huvudperson” i berättelsen, för det är den vi följer, från inköp, genom olika spännande resor som den gör, och fram till “pensionen”, då den hamnar på ett bilmuseum. För Papa Diops taxi är ingen dag den andra lik. Den får transportera brottarlag, en helig spåman, bröllopsföljen och begravningssällskap. Och en natt föds ett barn i bilen under en resa.

Fortsätt läsa “Papa Diops taxi av Christian Epanya”

Kwela Jamela – Afrikas drottning, av Niki Daly

En av uppgifterna i barnboksutmaningen var att läsa första delen i en serie. Jag vet inte riktigt om bilderböcker med samma huvudperson kan klassas som serie, men den här boken är så fin att jag måste få med den på något sätt, och då stoppar jag in den här. Kwela Jamela – Afrikas drottning är den första av fem böcker om Jamela, en tjej som bor med sin mamma och mormor i en stad i Sydafrika. De andra böckerna heter Kwela Jamela får en sång, Kwela Jamela och Julia, Kwela Jamela var är du? och Kwela Jamela fyller år.

Fortsätt läsa “Kwela Jamela – Afrikas drottning, av Niki Daly”

Min bok ges ut på Kikkuli Förlag

Jag ska ge ut en bok!

Ni som följer mig på Instagram har redan sett det, att jag i förra veckan skrev på mitt första förlagsavtal. Det är Kikkuli Förlag som kommer att ge ut min barnbok om Yassi, och jag är så himla glad att jag tagit mig hit!

Som genom ett konstigt sammanträffande hade jag bara några veckor innan beskedet från Kikkuli lagt ut en annan bild i mitt Instagramflöde, på ett frankerat kuvert märkt “Manus”. Att döma av dessa bilder har det alltså gått väldigt fort. Men som ni vet visar sociala medier sällan hela verkligheten. Därför tänkte jag att det kunde vara dags berätta lite mer om vägen fram till detta efterlängtade avtal.

Fortsätt läsa “Min bok ges ut på Kikkuli Förlag”

Ouango på andra sidan vägen

För några dagar sedan skrev jag om människor jag saknar och som inte finns kvar i livet. Den här texten är skriven till minne av ännu en sådan person. Det är inte en verklighetsskildring fullt ut, utan en fiktiv berättelse som kom till vid en övning i att göra miljöbeskrivningar under en kurs i kreativt skrivande. Men mycket är hämtat från verkligheten. God läsning.

Taxibilen, en gul Nissan Sunny i förhållandevis gott skick, kör så långt in mellan husen som det går. Framför ett rangligt staket av illa hopspikade bambupinnar, förstärkt med repstumpar här och var, måste den stanna och vi kliver ut på den röda jorden. Det har regnat. Marken är fuktig och vi får se noga efter var vi sätter fötterna för att undvika de fläckar av halkig lera som bildats runt alla små gropar och håligheter där regnvattnet samlats. Trots att det redan är sent på förmiddagen är luften sval och morgongrå. Solen har ännu inte brutit igenom molnen efter nattens regn. Fukten finns överallt, klibbar mot huden och ger en föraning om den kvalmiga hettan som kommer att smyga sig på framåt eftermiddagen. En svag lukt av rök och sur ved ligger över kvarteret. Någonstans i närheten gal en tupp.

Fortsätt läsa “Ouango på andra sidan vägen”

Varför är jag inte med på bilden? av Kidi Bebey

Framsida av boken Pourquoi je ne suis pas sur la photo?

Under 2017 läste och skrev jag om barnböcker med afrikansk anknytning, i en barnboksutmaning som jag hittat på nätet. Tanken var att varje månad presentera en ny barnbok utifrån månadens tema. Någonstans under hösten tog jag paus i skrivandet, även om jag fortsatte med läsandet. Två år senare plockar jag nu upp där jag slutade. Idag kommer därför en bok med anknytning till Kamerun. Boken finns (ännu) inte på svenska, men i rubriken har jag gjort en egen översättning av den franska titeln, Pourquoi je ne suis pas sur la photo?

Fortsätt läsa “Varför är jag inte med på bilden? av Kidi Bebey”

Ett fång sommarblommor

Sommar. Det är de ljusa långa nätternas tid. Det är blommornas tid, och binas. För många av oss är det ledighetens tid. Resornas, strändernas och de lupinklädda vägrenarnas tid. Tid att upptäcka nya städer eller återse älskade sommaridyller. 

Fortsätt läsa “Ett fång sommarblommor”

Att använda dålig franska som lågstatusmarkör

Min kurs i franska fortsätter, och mitt experiment med den centralafrikanska franskan likaså. I förra veckan skrev jag ett arbete som avslutade delkursen om franskspråkig litteratur i världen. Vi fick välja ämne själva, och jag valde att titta närmare på de ord på andra språk än franska, och de uttryck på okonventionell franska, som finns i två av böckerna vi har läst: En boys liv (Ferdinand Oyono) och den självbiografiska Livet utan masker (Maryse Condé). Jag ville undersöka vad dessa typer av ord och uttryck fyller för funktion i texten, och det jag kom fram till var att de två fenomenen motarbetar varandra och strävar åt två olika håll. Detta var en slutsats som min lärare inte höll med om, vilket gjorde det hela ännu mer intressant. Och därför undrar jag förstås: Vad tycker ni som läser bloggen?

Fortsätt läsa “Att använda dålig franska som lågstatusmarkör”