Att använda dålig franska som lågstatusmarkör

Min kurs i franska fortsätter, och mitt experiment med den centralafrikanska franskan likaså. I förra veckan skrev jag ett arbete som avslutade delkursen om franskspråkig litteratur i världen. Vi fick välja ämne själva, och jag valde att titta närmare på de ord på andra språk än franska, och de uttryck på okonventionell franska, som finns i två av böckerna vi har läst: En boys liv (Ferdinand Oyono) och den självbiografiska Livet utan masker (Maryse Condé). Jag ville undersöka vad dessa typer av ord och uttryck fyller för funktion i texten, och det jag kom fram till var att de två fenomenen motarbetar varandra och strävar åt två olika håll. Detta var en slutsats som min lärare inte höll med om, vilket gjorde det hela ännu mer intressant. Och därför undrar jag förstås: Vad tycker ni som läser bloggen?

Fortsätt läsa Att använda dålig franska som lågstatusmarkör

Min läslista 2019

  1. Handbok för superhjältar, del 4: Vargen kommer (Elias Våhlund)
  2. Sörja för de sina (Kristina Sandberg)
  3. Den försvunna staden (Jo Salmson)
  4. Silveramuletten (Jo Salmson)
  5. Hertigens soldater (Jo Salmson)
  6. En (David Levithan)
  7. Flora & Ulysses (Kate DiCamillo)
  8. Une vie de boy (En boys liv) (Ferdinand Oyono)
  9. Liv till varje pris (Kristina Sandberg)
  10. Ces enfants de ma vie (Gabrielle Roy)
  11. Glasblåsarns barn (Maria Gripe)
  12. Le Message (Andrée Chedid)
  13. Le cœur à rire et à pleurer (Maryse Condé)
  14. Diamanttjuvar på Titanic (Carolina Miilus-Larsen)
  15. I stjälarens spår (Jo Salmson)
  16. Béni ou le paradis privé (Azouz Begag)
  17. Svensk historia (Olle Larsson och Andreas Marklund)
  18. L’Avare (Molière)
  19. Mischling (Affinity Konar)

Här finns de böcker som jag läste 2018 och 2017.

En boys liv (Une vie de boy) av Ferdinand Oyono

Boken En boys liv hör till den första generationen franskspråkig afrikansk litteratur. Den är skriven av den kamerunesiske författaren Ferdinand Oyono och gavs ut 1956, några år innan Kamerun blev självständigt från Frankrike. Liksom många franskspråkiga afrikanska författare på den tiden hade Oyono fått sin högre utbildning i Frankrike, och hans texter är färgade av de franska litterära idealen. Samtidigt har han en egen, unik ton, och det är med rätta som En boys liv har blivit en klassiker. Utan att öppet kritisera det koloniala systemet lyckas han, med sin blandning av ironi och allvar, att sätta ljuset på många av de orättvisor som var en del av den koloniala ideologin.

Bokens huvudperson Toundi är en ung afrikansk man som rymt från sin familj och blivit omhändertagen av en fransk katolsk präst, fader Gilbert. När denne hastigt dör blir Toundi istället hustjänare hos den franske kommendanten. Till en början är han mycket nöjd med sitt arbete, men det ska snart visa sig att han har högre ambitioner än en afrikan kan tillåtas ha i det koloniala systemet, något som kommer att få allvarliga konsekvenser. Som hustjänare får han reda på några av kommendantens och dennes fru mest privata angelägenheter. De andra tjänarna råder honom att inte lägga sig i, men han kan inte hålla sina egna känslor och tankar borta, och blir snart indragen i något han inte kan ta sig ur. Fortsätt läsa En boys liv (Une vie de boy) av Ferdinand Oyono

Att disciplinera språket – det funkar inte riktigt…

Jag läser för tillfället språkhistoria, och fascineras – eller förfasas – över sextonhundratalets Frankrike, som försökte disciplinera språket genom att sätta upp strikta regler för hur det skulle användas. Jag följer förvisso själv i hög utsträckning grammatiska regler, och jag anser att alla bör lära sig att stava rätt. Men de språkliga normer som vi följer idag är väldigt snälla jämfört med dem som fransmännen hade att följa under århundradet innan upplysningen och den franska revolutionen. Den då nybildade franska akademien tog under sextonhundratalet fram ordlista med ca 24 000 godkända ord. Alla ord som inte fanns med i listan skulle undvikas i skrift- och talspråk. Och vilka var då de ord som förbjöds? Jo: Fortsätt läsa Att disciplinera språket – det funkar inte riktigt…

Snabb historisk överblick över franskspråkig afrikansk litteratur

En av mina första uppgifter i kursen som jag läser, var att göra en kort powerpoint-presentation av franskspråkig afrikansk litteratur. Att på tio minuter sammanfatta hundra år av litteraturhistoria är förstås närapå en omöjlighet. Det blir mycket som måste plockas bort, och att snöa in på detaljer eller börja problematisera kan man bara drömma om. Men ibland är sådana översikter också värdefulla, som ett första ramverk att börja plocka in kunskap i. Här kommer därför översikten även på svenska, och i bloggform.

Jag har valt att dela in min översikt i tre olika perioder, utifrån de tre orden franskspråkig, afrikansk och litteratur. Alla tre perioder handlar förstås om franskspråkig afrikansk litteratur i sin helhet, men tonvikten ligger på olika saker vid olika tidpunkter.
(Och, innan jag fortsätter vill jag också förtydliga att med “afrikansk” menas här i första litteratur från Afrika söder om Sahara, då den nordafrikanska litteraturen också har närmare kopplingar till Mellanöstern och därför ligger lite utanför mitt fokus.)

Fortsätt läsa Snabb historisk överblick över franskspråkig afrikansk litteratur

Att det ska vara så svårt att prata som man vill prata!

På franskakursen just nu läser vi Une vie de boy (En boys liv) av Ferdinand Oyono. Ikväll har vi seminarier för att diskutera boken över internet. Jag har under förra veckan lagt in en presentationsvideo på mig själv kursrummet på nätet. I den videon pratar jag “min” franska och förklarar till och med kort varifrån mitt uttal kommer. Och ändå sitter jag sen där, när jag ska diskutera i grupp, och försöker anpassa mig till att prata med mer fransk accent. Fast jag inte vill. Fast vi till och med läser en bok som är skriven av en kamerunesisk författare, som på ett genialiskt sätt genom berättelsens inledning ger sig själv tillåtelse att skriva på sin egen franska. (Jag ska skriva mer om själva boken så småningom.) Hur svårt ska det vara?

Fast ok… jag vet ju varför det blir så här. Förutom min egen drivkraft att prata så “snygg” franska som möjligt, så handlar detta också om att jag är rädd att jag, genom att prata på mitt centralafrikanska sätt, på något sätt skulle framstå som att jag vill göra mig lustig över den centralafrikanska franskan. Varför? För att jag har hört det alltför ofta: människor som pratar med överdriven afrikansk brytning samtidigt som de berättar om något som en afrikan har sagt och som de tycker är roligt eller larvigt. Ja, jag har inte bara hört andra göra det. Jag har gjort samma sak själv. Tyvärr. Ja, det förekommer faktiskt i boken vi läser också, detta sätt att skämta om “infödingarnas” sätt att prata. Och visst måste man få skämta. Men när skämten går helt i linje med ett system som underbygger rasistiska strukturer, då blir det ändå osmakligt.

Så mycket makt i användandet av ett språk.

Franskastudier och mitt efterlängtade sociala experiment

Jag är tillbaka på universitetet. På heltid. Efter tre års arbete med internationellt bistånd på PMU har jag tagit steget tillbaka till något som jag påbörjade direkt efter gymnasiet: franskastudier. Det är femton år sedan jag gjorde franska A som min första universitetskurs, på distans och halvfart vid Örebro universitet. Under året som jag läste den kursen tillbringade jag en del tid i norra CAR, där jag började lära mig lite mer om den centralafrikanska vildmarken och safari – det som skulle bli en viktig del av de kommande fem-tio åren av mitt liv.

Under många år trodde jag att den där kursen i franska skulle få stå för sig själv, och att jag, om jag någonsin skulle satsa på universitetsstudier igen, skulle välja ett annat ämne. Och jag har ju läst lite utveckling, lite fred och konflikt, lite kreativt skrivande, men inget som räckt till en färdig examen. Men så började jag titta på möjligheterna att arbeta som översättare och tolk, Fortsätt läsa Franskastudier och mitt efterlängtade sociala experiment

Snälla förälder: Vaccinera ditt barn och hjälp till att skydda mitt!

I veckan fick vi, liksom alla föräldrar till barn i åk 2, hem en blankett om att det är dags för MPR-vaccination. Vi ombads kryssa i om barnet skulle få vaccinationen eller inte och skicka tillbaka blanketten till skolan. Självklart kryssade jag ja!

Men förra året, när mitt äldsta barn gick i tvåan, kryssade jag ett lika självklart nej! Mitt äldsta barn har nämligen en allvarlig sjukdom som gör att hans kropp inte klarar av MPR-vaccinet. Som en följd av sin sjukdom och medicinering har han dessutom en lite skörare hälsa än de flesta. Detta i sig gör honom mer mottaglig för smitta. Och eftersom han inte kan vaccineras går han alltså utan skydd mot många av våra mest allvarliga barnsjukdomar.

Det finns föräldrar idag som inte vill vaccinera sina friska barn. En del är rädda att vaccinationerna ska orsaka sjukdomar eller hälsoproblem. Andra verkar mest tycka att det är bättre för kroppens immunförsvar att lära sig att själv hantera sjukdomar. Har du ett helt friskt barn kan jag på sätt och vis förstå att du tänker så. Risken att drabbas av mässlingen i Sverige idag är såpass liten att det kan kännas värt att ta den risken. De flesta klarar ju ändå en sådan sjukdom. Då kanske de påstådda riskerna med vaccinet känns mer påtagliga.

Men snälla du som funderar på att kryssa nej på blanketten, glöm inte att Fortsätt läsa Snälla förälder: Vaccinera ditt barn och hjälp till att skydda mitt!

Längesen igen

Halloj!

Nu var det länge sen igen. Så länge att jag nästan glömt lösenordet för att logga in här. Det har hänt annat i mitt liv. Jobb och ♥, och en hel del skrivande på annat håll. Som tur är finns mitt rum på nätet kvar, och kanske börjar jag snart kika in lite mer frekvent igen. Idag kommer ett tips om Bazar Masarin, en nätbaserad tidsskrift för barnkultur, där några av mina ord hamnat under våren. Ni hittar den här.

Min läslista 2018

Det kanske mest ska ses som skryt, eller egna minnesanteckningar. Men de här listorna över lästa böcker blir också någon sorts samlingspunkt, eller länksamling, till bokrecensioner. Så här kommer min lista för 2018:

  1. Trollkarlarna från Wittenberg (Martin Widmark)
  2. Jordens rekordbok (Jens Hansegård)
  3. Noel och den magiska önskelistan (Janina Kastevik)
  4. Bara Tsatsiki (Moni Nilsson-Brännström)
  5. Leo och datorspelet (Christina Lindström)
  6. Kär eller magsjuk? (Katarina von Bredow)
  7. Den dödes dotter (Janne Lundström)
  8. Så skriver du romaner och noveller (Lars Åke Augustsson)
  9. Monstrets förbannelse (Nick Falk)
  10. Den förskräckliga historien om Lilla Hon (Lena Ollmark)
  11. Omgiven av idioter (Thomas Erikson)
  12. Leoparddödaren (Janne Lundström)
  13. En vän från himlen (Ylva Eggehorn)
  14. De små tingens gud (Arundhati Roy)
  15. Trägeväret (Janne Lundström)
  16. Slöjan (Inger Brattström)
  17. Ormbunkslandet (Elin Bengtsson)
  18. En fanfar för bilderboken (Ulla Rhedin)
  19. Att skriva: En hantverkares memoarer (Stephen King)
  20. Divergent (Veronica Roth)
  21. Insurgent (Veronica Roth)
  22. Allegiant (Veronica Roth)
  23. Hjärnstark (Anders Hansen)
  24. Momo, eller kampen om tiden (Michael Ende)
  25. De ofria (Janne Lundström)
  26. Lycklig den som Dunne får (Rose Lagercrantz)
  27. The Hunger Games (Suzanne Collins)
  28. Catching Fire (Suzanne Collins)
  29. Mockingjay (Suzanne Collins)
  30. På djupt vatten (Michelle Magorian)
  31. Torka aldrig tårar utan handskar – Kärleken (Jonas Gardell)
  32. De kommer att drunkna i sina mödrars tårar (Johannes Anyuru)
  33. Torka aldrig tårar utan handskar – Sjukdomen (Jonas Gardell)
  34. Torka aldrig tårar utan handskar – Döden (Jonas Gardell)
  35. Rymden (Åsa Anderberg Strollo)
  36. Cinder (Marissa Meyer)
  37. Larmrapporten: att skilja vetenskap från trams (Emma Frans)
  38. Vad är queer (Fanny Ambjörnsson)
  39. 4:50 från Paddington (Agatha Christie)
  40. Vår trädkoja med 13 våningar (Andy Griffiths)
  41. Harry Potter och fången från Azkaban (J.K. Rowling)
  42. Att föda ett barn (Kristina Sandberg)
  43. Vår jättestora trädkoja med 26 våningar (Andy Griffiths)
  44. Vår enormt stora trädkoja med 39 våningar (Andy Griffiths)
  45. The Gender Revolution: Emancipating women and empowering the Church (Alan Hewitt)
  46. Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2: om genusfällor och genuskrux i vardagen (Kristina Tomicic och Marie Henkel)
  47. Handbok för superhjältar, del 1: Handboken (Elias Våhlund)
  48. Handbok för superhjältar, del 2: Röda masken (Elias Våhlund)
  49. Handbok för superhjältar, del 3, Ensam (Elias Våhlund)